Såhär var det.
Jag åkte buss hem, förbi pulkabacken där alla barnen åkte och hade roligt. Det såg jättefint och vintrigt ut. När bussen passerar förbi vänder sig en liten, äppelkindad blondin mot bussen och (tro det eller ej) vrider ihop ansiktet till en helt galen grimas. Jag log.
Sen gjorde jag grimaser mot alla jag såg, resten av dagen. De log inte lika mycket. Åtminstone inte kärringen i kassan på Ica. Jag skrattade dock.
Vad jag ville säga är att jag tycker att du borde grimasera lite. Vrida ihop ansiktet till oigenkännlighet. Om inte bara för att ge dig själv ett gott skratt, och lite självdistans. Låter bra, ohja.
I och med det här inlägget har vi också haft vår aktivaste månad sen maj 2009, det känns bra. Nu vaknar vi igen, typ.
/Ms E
lördagen den 30:e januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 har rensat luften:
Skicka en kommentar